Vi gör det enkelt att byta assistansbolag
Oberoende, tryggt, kostnadsfritt
Ring oss!
020 - 290 900
Maila oss!
info@assistansmatchning.se
020 - 290 900
info@assistansmatchning.se

Det finns väldigt många olika typer av allergier och överkänsligheter. Du kommer komma läsa om olika symtom och vad dessa kan bero på. Vissa allergier är luftburna och vissa utlöses beroende av du äter.

Allergier som är kopplade till kost

Det finns fyra olika typer av allergier när det kommer till mat. Här nedan kan du läsa vilka dessa är och vad skiljer dessa åt.

Celiaki

Celiaki innebär att du inte kan äta gluten som är protein som finns i vete, råg och korn. Det innebär att gluten gör att tunntarmen blir inflammerad och inte kan ta upp näring som de ska. Behandlingen består av att du behöver avstå från dessa sädesslag. Det är vanligt att man säger att man är glutenintolerant.

Celiaki är inte en allergi och ska inte blandas ihop med spannmålsallergi. Spannmålsallergi förekommer hos barn och försvinner oftast när barnet blir äldre. Därför är spannmålsallergi ovanligt hos vuxna.

Symtom

Det är vanligt du kan få en eller fler av följande symtom om du inte är medveten om Celiaki. Symtomen skiljer sig kraftigt mellan olika personer och kan även ändras med åldern.

Jordnötsallergi och nötallergi

Det finns två typer av dessa allergier, äkta allergi och korsallegi. Äkta allergi kan vara mot exempelvis jordnöt eller hasselnöt. Det innebär att du har allergi för proteiner som finns i stora mängder i respektive nötter. Äkta allergier uppstår tidigt i livet och kan vara mycket kraftiga. Du kan även få äkta allergi mot cashew och valnötter.

Korsallergi mot nötter kommer vanligtvis under skolåldern. En stor andel av alla som är allergiska mot björkpollen är även överkänsliga mot annat, exempelvis nötter. Eftersom björkpollenlikande allergen finns i små mängder i nötterna och kan orsaka lindriga reaktioner, exempelvis klåda i munnen. Du kan vända dig till vårdcentralen för att göra en utredning om det är äkta allergi eller korsallergi du har.

Det är ovanligt, men jordnötter och nötter kan ibland orsaka en svårare allergisk reaktion. Det kallas för anafylaxi. Det är en allvarlig reaktion som kommer mycket snabbt och kan vara livshotande. Blodtrycket sjunker, du blir medvetslös och kan sluta andas. Om det finns en adrenalinpenna till hands ska den tas först. 

Det finns ingen behandling mot allergier. Du behöver undvika att äta det du är allergisk mot.

Symtom

Vid jordnöts- och nötallergi är det vanligt att du får ett eller flera av dessa symtom:

Komjölksallergi

Komjölksallergi innebär att du är allergisk mot ett fler proteiner som finns i mjölken. Denna typ av allergi är vanligast hos barn som är yngre än ett år. Det är vanligt att barnet växer bort allergin innan skolstarten men det kan även förkomma att hos vissa finns det kvar även under vuxenålder.

Behandlingen går ut på att undvika kort som innehåller komjölk.

Olika typer av komjölksallergi

Det finns två olika typer av komjölksallergi. Den ena kallas för IgE-förmedlad allergi där kroppen bildar mycket av immunglobin E. Vid denna typ av allergin kommer symtomen oftast snabbt och kan vara kraftiga. Det är vanligt att få ont magen, diarré, kräkas eller få hudutslag.

Andra typen kallas för icke Ig-E-förmedlad. Då kommer symtomen efter någon eller några timmar ibland några dagar efter att man ar fått i sig komjölk.

Laktosintolerans

Laktosintolerans tillhör inga allergier utan precis som det låter är det att man inte tål mjölksocker. Det innebär att tunntarmen har en minskad förmåga att ta upp mjölksocker som kallas laktos. Detta är ofarligt men du kan få ont i magen, få diarré och gasbildning. För att undvika besvären behöver du undvika mat och dryck som innehåller mjölksocker.

Olika former av laktosintolerans

Laktosintolerans delas upp i tre former:

Primär laktosintolerans

Det är den vanligaste formen. Oftast uppstår laktosintoleransen i tonåren. Det innebär att du som nyfödd har förmåga att ta bryta ner och ta upp mjölksocker men det avtar med tiden.

Tillfällig laktosintolerans

Det går att få tillfällig laktosintolerans om slemhinnan i tunntarmen skadas av någon tarmsjukdom. Detta är eftersom förmågan att binda laktos försämras om slemhinnan skadas. När sjukdomen behandlats och tarmskadan är läkt tål du oftast mjölksocker igen.

Medfödd laktosintolerans

Medfödd laktosintolerans är mycket ovanligt. Till skillnad från primär och tillfällig laktosintolerans är medfödd laktosintolerans en sjukdom. Den överförs genetiskt och märks redan efter födseln. Barnet får vattentunn diarré så snart barnet får börjar äta bröstmjölk eller bröstmjölksersättning.

Symtomen

Här är några vanligaste symtom vid laktosintolerans:

Luftburna allergier

Innebär att du får en allergisk reaktion av någonting som finns i luften.

Pollenallergi

Pollenallergi ger besvär i form av röda och kliande ögon, nästäppa, upprepande nysningar och rinnsnuva. Hur svåra besvär du får beror på hur känslig du är hur mycket pollen det finns i luften och även vilken typ av pollen det är.

Pollensäsongen pågår från tidig vår till sen höst och var i landet man bor. Det finns receptfria läkemedel som kan dämpa besvären och ibland ta bort dem helt.

Symtom

Vid pollenallergi att man får fler av följande symtom:

Pollenallergi liknar besvären vid vanlig förkylning. Besvären vid pollenallergi kan variera från dag till dag och till skillnad från en vanlig förkylning varar under en längre tid.

Behandling

Det går inte att behandla pollenallergi men det finns saker som du kan göra själv för att underlätta besvären.

Pälsdjursallergi

Pälsdjurallergi orsakar oftast röda, kilande ögon, nästäppa, upprepade nysningar och rinnsnuva. Det som utlöser denna typ av allergi är allergiframkallande ämnen som fastnar i slemhinnorna i ögonen, näsan eller lungorna. Även om det heter pälsdjursallergi så kommer ämnena oftast från djurens saliv, urin eller talgkörtlar men det kan även komma från pälsen.

Symtom

Vid pälsdjursallergi är det vanligt att du får ett eller flera av dessa symtom:

Kvalsterallergi

Kvalsterallergi ger besvär som röda, kliande ögon, nästäppa, upprepade nysningar och rinnsnuva. Har du aldrig sett kvalster är det inte så konstigt. Kvalster är mycket små spindeldjur som finns i hemmet. De är så små att du inte kan se dem.

Vid kvalsterallergi reagerar du på allergiframkallande ämnen som kvalster producerar. De trivs i fuktigt, mörkt och varmt klimat och är ofta svåra att bli av med.

Den typ av kvalster som orsakar besvär i hemmet kallas husdammskvalster. De finns framför allt i sängen.

Symtom

Du har oftast mest symtom på morgonen, eftersom kvalster trivs med fukt och värme och ofta finns i sängen.
Vid kvalsterallergi är det vanligt att du får ett eller flera av dessa symtom:

Behandling

Det kan vara svårt att helt bli av med kvalstren. Du kan undvika besvär genom att vädra, hålla svalt i sovrummet och undvika damm. 

Här är några exempel på hur du kan undvika kvalster i sovrummet:

Doftöverkänslighet

Doftkänslighet tillhör inte grupper allergier. Dock är det liknande besvär som uppstår vid allergier. Vid doftöverkänsligheten får du besvär som hosta, snuva och rinnande ögon. Dessa besvär kan orsakas av cigarettrök, avgaser, doftande blommor och parfym.

Symtom

Vid doftöverkänslighet är det vanligt att du får ett eller flera symtom:

Besvären kan också komma när du anstränger dig, särskilt vid kallt väder

Andra symtom kan vara:

Astma är en sjukdom i luftvägarna som påverkar andningsförmågan och det blir tungt och svårt att andas. Även hosta är förekommande.

Symtom

Besvären med astma kommer i perioder. Ibland kan du känna dig helt frisk och ibland ha stora besvär.

Här är vanligaste symtom vid astma:

Vad utlöser astma?

Astma är en sjukdom som beror på kronisk inflammation i luftrörens slemhinna. Det innebär att luftrören blir extra känslig mot kall luft, staka dofter och rök. Men även stress, fysisk ansträngning och luftvägsinfektion kan framkalla mer astmabesvär.

Allergisk astma

Allergisk astma innebär att du får astmabesvär när du kommer i kontakt med sådant du är allergisk mot. Det kan exempelvis vara pollen, pälsdjur och kvalster.

Det är mest vanligast med allergi astma hos barn med astma.

Icke-allergisk astma

Är vanligast hos vuxna. Astma uppstår av någon av punkterna som nämns ovan.

Oavsett vilken typ av astma du har är symtomen och behandlingen i stort sett likadana.

Undersökningar och utredningar

Behandling

Målen med behandling av astma är följande:

Läkemedel

Behandlingen utgår från hur stora besvär du har av din astma. Vanligast vid behandling är att det används läkemedel ur fler olika läkemedelsgrupper. Läkemedel verkar på olika sätt och kombineras för bäst effekt.

Det vanligaste är att du får kombinera kortison och luftrörsvidgande läkemedel, både snabbverkande och långverkande.

De flesta läkemedel andas igenom munnen med hjälp av inhalatorer.

Behandlingsplan

Du kan få en skriftlig behandlingsplan för att kunna ta kontroll över astma. Det är en viktig del i behandlingen att du lär om sjukdomen och hur olika läkemedel verkar.

Det är vanligt att vårdcentraler har astmamottagningar med astmasjuksköterskor. Det är sjuksköterskor som är särskilt utbildade och kan lära dig inhalationsteknik, förklara sjukdomen och förklara hur dina läkemedel fungerar.

Det är inte heller ovanligt att vårdcentraler håller i astmaskolor där de lär ut hur lungorna fungerar, hur läkemedlen funkar, hur man gör för att inhalerar och hur det är att leva med astma.

Hyposensibilisering

Hyposensibilisering kallas även för allergivaccination. Har du svåra besvär med pollen eller pälsallergier går det att få hyposensibilisering. Det gör att astmasymtomen brukar minska vid avslutad behandling.

Regelbundna återbesök

Då astmas svårighetgrad varierar ofta med tidenn därför är det viktigt att du går på regelbundna återbesök där du får hjälp om dina läkemedel eller doser behöver att ändras.

Det ingår i rutinen att fylla i ett frågeformulär med fem frågor som visar hur bra du mår utifrån din astma.

Det finns olika orsaker till nedsatt hörsel. Det kan vara medfött eller ha utvecklats med åren. Behandlingen varierar beroende på orsaken till din hörselnedsättning och självklart dina egna behov.

Symtom

Det är väldigt vanligt för många att hörselnedsättning kommer gradvis. Det kan därför vara så att du själv är inte medveten om att du har fått nedsatt hörsel.

Här är vanligaste symtomen:

Det är inte ovanligt att närstående märker nedsatt hörsel i samband med hög volym på exempelvis TVn.

Det är viktigt att tänka på att barn inte medvetna om hörselnedsättning. Du som förälder behöver vara uppmärksam för nedsatt hörsel kan påverka barnets talutveckling.

Har du besvärande ljud i öronen som inte andra hör så kan det vara symtom på tinnitus. Ljudet är olika för alla men det kan vara tjutande, susande, pysande, brummande, brusande eller metalliskt. Styrkan på ljudet kan variera från ett svagt bakgrundsljud som bara hörs i tyst miljö till ett starkt ljud som låter mer än yttre ljud omkring dig.

Orsak till nedsatt hörsel

Vanligaste orsaken till nedsatt hörsel är att kroppen och hörselorganen åldras. Det på verkar hörsel och du har svårt att höra ljud som har ljusa toner, det kan vara exempelvis fåglar eller insekter. Det kan även vara svårt att höra konsonantljud. Därför blir det svårt att uppfatta tal.

Olika typer att nedsatt hörsel

Det går att dela besvär med nedsatt hörsel i två grupper. Den ena är ledningshinder och den andra är sensorineural hörselnedsättning.

Ledningshinder

Ledningshinder innebär att örats förmåga att ta in ljud fungerar inte som det ska. Det kan exempelvis vara en skada i trumhinnan eller i hörselbenen som orsakar ledningshinder.

Omfattningen på hörselnedsättningen kan variera och det går att behandla.

Här är de vanligaste orsakerna till ledningshinder:

Sensorineural hörselnedsättning

Hörselnedsättningen kan uppkomma om sinnescellerna i snäckan eller hörselnerverna är skadade. Detta kan bero på fler olika saker.

Starka ljud

Sinnescellerna i snäckan kan skadas i samband med starka ljud. Det är både plötsliga smällar men också långvarigt buller som kan göra så att du får nedsatt hörsel.

Medfödda hörselskador

Vanligaste orsaken till medfödda hörselskador är ärftlighet.

Hörselnedsättning kan även ha orsakats av en infektion under fosterstadiet eller komplikationen under förlossningen.

Övriga orsaker

Det kan även förekomma att sinnescellerna skadas om inneörat får en försämrad blodcirkulation. Detta kan orsaka en tillfällig eller bestående hörselnedsättning. Även vissa virussjukdomar eller infektioner kan orsaka nedsatt hörsel.

Behandling

Det är väldigt många yrkeskategorier som är samarbetar med hörselvården. Där kan du träffa audionomer, läkare, hörselpedagoger, kuratorer, psykologer, ingenjörer och även logopeder. Behandlingar som du får beror på orsaken till din hörselnedsättning och självklart dina behov.

Här är en lista med exempel på vilka behandlingar som det går att få:

Hörapparater och tekniska hjälpmedel

Personer med kraftigt nedsatt hörsel får oftast bättre hörsel med hjälp av en eller två hörapparater. Det vanligaste är när hörapparaten sitter i hörselgången eller bakom ytterörat och förstärker ljudet mot trumhinnan.

Det finns även benförankrade hörapparater. Det innebär att ljudet leds via en titanskruv i skallens ben direkt in till inneörat.

Implantat vid mycket nedsatt hörsel eller dövhet

Vid mycket nedsatt hörsel går det inte att stärka hörseln med hörapparat. Möjligheten kan då vara att göra en utredning och se om du kan få kokleaimplantat. Att få kokleaimplantat innebär att du får en elektrod opererad in i snäckan. Hörselnerverna kommer att stimuleras av elektriska signaler som en processor omvandlar om från ljud.

Tekniska hjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel som kan hjälpa dig i vardagen. Det går att få extra förstärkning till telefonen eller dörrklockan. Det går att få ett system där en extra mikrofon där signalerna skickas till hörapparaten. Sådant hjälpmedel funkar lika bra hemma som på jobbet och i sociala sammanhang.

Olika regioner har olika för när du har rätt till subventionerade hjälpmedel.

Synnedsättning är något man kan födas med eller kan komma senare under livet. Det går att behandla vissa synnedsättningar men inte alla.

En synnedsättning innebär att du har svårt att läsa text, svårt att förflytta eller orientera dig med hjälp av synen. Detta gäller alltså om du har bra belysning och har korrigering med glasögon eller linser.

Symtom

Du börjar se suddigt och det kan bero på många olika saker och det märks på olika sätt. Synen kan försämras långsamt. Men det kan även försämras snabbt under några veckor, dagar eller timmar.

Här kommer några vanligaste symtomen vid synnedsättningen:

Orsak till synnedsättning

Det finns sjukdomar som påverkar din kropp som kan påverka din syn. Det innebär att anledningen till varför du ser dåligt kan finnas i andra delar av din kropp.

Det finns ögonsjukdomar som kan påverka synen. Det varierar mellan olika sjukdomar hur snabbt synen förändras och hur mycket det blir nedsatt. Dock kan de variera mellan olika sjukdomar om synen blir nedsatt under en viss tid till det blir bra igen eller om du får en bestående synnedsättning.

Här är några vanligaste ögonsjukdomar som kan påverka din syn:

Ögonsjukdomar

Här är några vanligaste ögonsjukdomar som kan påverka din syn:

Toppig hornhinna - Keratoconus

Innebär att man har en toppig hornhinna och synen försämras långsamt. Sjukdomen utvecklas oftast i tonåren och det är ärftligt. Det innebär att hornhinnan är toppig och tunn i mitten.

Svullen hornhinna

Hornhinnan som svullnar förlorar sin genomskinlighet och blir gråaktig. Det finns många olika anledningar varför hornhinnan svullnar. Det kan bero på inflammation, infektion, högt tryck i ögat eller en skada på ögat. Det är väldigt vanligt att hornhinnan svullnar efter en ögonoperation.

Inflammation och infektion

Kallas även för keratit. Vid keratit brukar det skava och värka i ögat. Ögat kan kännas irriterat och blir rött. Det vanligaste är att man får keratit endast i ena ögat.

Om du har fått ytlig keratit läker den ofta sig. Efter en allvarligare keratit kan det bildas ett ärr. Hur stor synnedsättningen blir beror på hur stort ärret är och var den sitter.

Grå starr – katarakt

Grå starr är ögonsjukdom som gör att ögats lins blir grumlig. Det är vanligt att symtomen kommer runt 65 års ålder. Man får oskarp syn på långt håll, bländning och behöva ha mer belysning vid läsning. Grå starr behandlas med operation.

Grön starr – glaukom

Sjukdomen skadar näthinnan och synnerven. Detta är en allvarlig sjukdom som kan orsaka en bestående synnedsättning. Det finns två olika typer av glaukom. Akut och kroniskt glaukom. Den vanligaste är kroniskt glaukom.

Akut glaukom innebär att du plötsligt får ont i ögat, dimsyn, ont i huvudet och kan må illa och kräkas. Ögat blir rött och hornhinnan blir disig. Det är viktigt att du får behandling så snart som möjligt för att undvika en bestående synnedsättning.

Näthinneavlossning

I samband med näthinneavlossning är det vanligt att ha en gråaktig skugga i utkanten av synfält i ögat. Skuggan brukar utveckla sig under några dagar och gör inte ont. Om mycket av näthinnan har lossnat kommer du se oskarpt i centrum av synfält. Beroende på hur mycket näthinnan har lossnat så går det att behandla det med laser eller eventuellt behöva opereras.

Blodpropp i ögat

Det är större risk att få en blodpropp i ögat om du är äldre än femtio och har en hjärt-kärlsjukdom sen tidigare. En propp i ögat innebär att du plötsligt får en kraftig synnedsättning på ett öga. Hur stor synnedsättning du få beror på i vilket blodkärl som proppen sitter i.

Diabetes och ibland högt blodtryck kan påverka dina ögon. Det gör att du får förändring på blodkärlen i näthinnan vilket orsakar blödningar. Blödningarna påverkar olika mycket beroende på hur stora de är och var de sitter.

Skada på ögat

Det är lätt hänt att man kan få skräp i ögat och oftast försvinner det av sig självt. Ibland kan det krävas en behandling.

Skräpet kan göra att du får sår i ögat som i sin tur kan leda till en infektion i hornhinnan. Efter att infektionen har lagt sig kan det bildas ett ärr. Skulle det vara så att ärret sitter centralt på hornhinnan kan det orsaka synnedsättning. Det går att behandla ärret med laser om det är ytligt annars kan det behövas en hornhinnetransplantation.

Ett slag mot ögat kan också orsaka synnedsättning. Slaget skulle kunna orsaka en blödning i ögat. Skulle skadan vara på linsen och näthinnan finns det en riska att få en allvarlig synnedsättning.

Att leva med synnedsättning

Om man har synnedsättning så har man oftast regelbunden kontakt med sin ögonläkare.

Det finns synhjälpmedel att få genom syncentralen för att kunna underlätta vardagen för dig som har synnedsättning.

Rörelsehinder och flerfunktionshinder är samlingsbegrepp för flera diagnoser.

Diagnoser kan vara medfödda eller uppkommit på grund av skada eller sjukdom.

Rörelsehinder

Rörelsehinder påverkar kognition, perception, kommunikation, grov eller finmotorik. Det finns olika typer av rörelsehinder det kan vara ryggmärgsbråck, muskelsjukdomar, reumatism, förvärvad hjärnskada och sällsynta hälsotillstånd.

Det finns stora variationer bland olika diagnoser inom rörelsehinder. Det kan vara delar av kroppen till att hela kroppen är påverkad. Rörelsehinder betyder inte nödvändigtvis att man är i behov av att sitta i en rullstol utan innefattar all motorik. Rörelsehinder kan innefatta finmotoriska svårigheter vilket gör att man inte kan samordna olika rörelser eller ha den påverkan på motoriken som krävs för att kunna äta, svälja eller tala. Rörelsenedsättningar kan finnas med eller utan påverkan på hjärnan.

Det är inte ovanligt att rörelsehindret påverkar talet. Det kan bli fördröjning i både tal och svar. Om motoriken är påverkad kan det resultera att talet blir otydligt eller långsamt. Förmågan att formulera sig eller hitta rätt ord kan vara drabbad. Det finns även fall där rörelsehindret är kombinerat med en eller fler andra funktionsnedsättningar så påverkas språkutvecklingen även av dessa.

Flerfunktionsnedsättning

Flerfunktionsnedsättning innebär att en person har en kombination av rörelsenedsättning och intellektuell funktionsnedsättning men även ett eller flera tilläggsproblem. Här är en lista på olika tilläggsproblem:

Flerfunktionsnedsättning innebär att förmågan att kommunicera, förstå och kunna röra på sig självständigt är mycket begränsade. Därför har omgivningen en avgörande roll när det gäller att ge personerna som har flerfunktionsnedsättning en god livskvalitet.

Vanligaste diagnoser inom rörelsehinder

Det finns många olika diagnoser inom rörelsehinder och flerfunktionshinder. För att förstå vilka de är och vad dessa innebär har vi samlat en kortare sammanställning på de vanligaste diagnoserna.

Cerebral Pares - CP

Vid diagnosen Cerebral Pares påverkas rörelseförmågan. Diagnosen beror på att hjärnan har fått en skada någon gång innan två års ålder. Det kan ha varit innan födseln, under förlossningen eller senare. Besvären som diagnosen orsakar finns kvar hela livet. Dock kan symtomen lindras genom behandling eller träning.

Ryggmärgsbråck

Ryggmärgsbråck är en medfödd skada i ryggmärgen som oftast leder till rörelsehinder. Skadan uppstår under tredje eller fjärde veckan i graviditeten. Bråket är en utbuktning från ryggen som består av ryggmärg, ryggmärgshinnor och nervtrådar som hamnat utanför ryggraden i en så kallad bråcksäck.

Vanligaste symtomen:

Om bråcket sitter högre upp på ryggraden är det även vanligt med följande symtom:

Downs Syndrom är en diagnos som innebär funktionsnedsättning i hjärnan.

Diagnosen kännetecknas av en kromosomavvikelse. Det innebär att det finns en kromosom för mycket i människans DNA. Vid Downs syndrom har en sådan extra kromosom lagts till kromosompar nummer 21 och därför kallas tillståndet för Trisomi 21.

Symtomen

Människor med den intellektuella funktionsnedsättningen i form av Downs Syndrom har vissa gemensamma karaktärsdrag och liknande svårighetsdrag av inlärningssvårigheter. Detta kan ha följd till en försenad eller begränsad motoriska utveckling och även språkutveckling. Personen som har Downs Syndrom har ofta en lindrig eller måttlig intellektuell funktionsnedsättning.

Människor med Downs Syndrom funkar annars precis som andra alla människor, de har olika personligheter och intressen. Vad diagnosen innebär för respektive person kan variera. Det finns dock inga hinder för att en person med Down Syndrom skulle ha en relation, ett jobb, familj eller utbildning. Det som sätter gränser är individens egna möjligheter och förmågor.

Barn som födds med Downs Syndrom har oftast även andra organ och system som är utsatta. Det är väldigt vanligt att ha hjärtfel, synnedsättning, hörselnedsättning och man kan vara känslor för infektioner. Om barnet är fött med ett hjärtfel brukar dessa opereras tidigt.

Det finns även tydliga kännetecken i utseendet som tyder på Down Syndrom hos människor.

Vad beror diagnosen?

Orsaken till diagnosen är inte fullständigt kartlagd men det man vet är att risken ökar i samband med mammans ålder.

Behandling

För att underlätta för en person med Down Syndrom är det viktigt med stimulans, träning, pedagogik. Med rätta verktyg kan personen utvecklas längre. Med rätt utbildning och god omvårdnad gör att de flesta barn med diagnosen lär sig att skriva, läsa och går även i skolan.

Idag använder man fosterdiagnostiken för att förutse om ett barn får Down Syndrom. Det går även att göra KUB-tester för att göra en uppskattning av sannolikheten att barnet har Down Syndrom.

Här kan du läsa en sammanställning om intellektuella funktionsnedsättningar vad det innebär i praktiken.

Diagnosen innebär att du har svårt att förstå och lära sig saker. Med rätt verktyg och rutiner kan man underlätta sin vardag även om diagnosen påverkar hela ens liv. Intellektuella funktionsnedsättning kallas även för utvecklingsstörning eller kognitiv funktionsnedsättning.

Det är väldigt vanligt att förutom att ha Intellektuella funktionsnedsättning även epilepsi, CP (cerebral pares). Det kan även vara andra funktionsnedsättningar så som autism eller nedsatt syn. Det är inte heller ovanligt med hjärtproblem, depression, sömnstörningar, ätstörningar och fetma.

Vad är Intellektuella funktionsnedsättning?

I grunden innebär det att barnet har en nedsatt intelligens men även sämre förmåga i minst två av följande områden:

Det finns tre nivåer av intellektuella funktionsnedsättningar

  1. Vid lindrig intellektuell funktionsnedsättning innebär att personen klarar av det mesta själv men behöver hjälp med vissa praktiska saker. Det kan vara att sköta sin ekonomi.
  2. Vid måttlig intellektuell funktionsnedsättning kan personen oftast prata och förstå sådana saker som är enkla och som hänger ihop med vardagen. Den hjälpen som man behöver är att man får hjälp med kläder, mat, tid och ekonomi. Personen behöver människor i hens närhet som ser till att allt funkar och personen mår bra.
  3. Vid svår intellektuell funktionsnedsättning kan inte personen prata utan visar sina känslor med kroppen, rösten eller ansiktsuttryck. Personen behöver hjälp med det mesta i sin vardag.

Hur visar intellektuell funktionsnedsättning sig?

Om barnet har den lindriga intellektuella funktionsnedsättningen kan det märkas som tidigast i skolåldern då det ställt högre krav på barnet.

Har barnet den måttliga eller svåra graden så märkt det tydligt under spädbarnsåren och påverkar barnets utveckling. Det är inte ovanligt att barn med svår intellektuell funktionsnedsättning har andra funktionsnedsättningar. I kombination med svårt rörelsehinder kallas det flerfunktionshinder.

Om barnet har endast den intellektuella funktionsnedsättningen kan utvecklingen ske på ett liknande sätt som andra barn inom vissa områden. Det kan vara rörelseförmågan, tankeförmågan, språk, förmåga att vara social och utrycka sina känslor. Utvecklingen sker dock långsammare och inte lika långt som hos andra barn.

Orsaker till intellektuell funktionsnedsättning.

Det finns väldigt många orsaker till att intellektuell funktionsnedsättning uppstår. Orsaken påverkar graden av funktionsnedsättningen.

Här är några orsaker:

Om båda föräldrar har vissa skador på olika gener får barnet därför en den skadade genen i dubbelupplaga vilket kan leda till olika sjukdomar som i sin tur kan ge en funktionsnedsättning.

Under fosterstadiet kan det uppstå skador i celldelningen då kan fostret få för många eller för få kromosomer. Den vanligaste kromosomavvikelsen som leder till Downs Syndrom då barnet har en kromosom för mycket.

Ett exempel som kan vara orsaken att barnet få hjärnskada är syrebrist före eller under förlossningen. Det kan orsakas av problem med moderkakan eller navelsträngen.

Sjukdomar i centrala nervsystemet eller muskulaturen kan leda till omfattande och svåra funktionsnedsättningar.  Till de vanligaste neurologiska sjukdomar tillhör:

Cerebrovaskulära sjukdomar

Till dem tillhör olika typer av stroke. Stroke är egentligen inte sjukdom i sig utan ett samlingsnamn för sjukdomar som orsakas av en blodpropp eller hjärnblödning. Det som händer i kroppen är att hjärnan får syrebrist som gör att man förlorar olika funktioner så som tal, rörelseförmåga, känsel och syn. Stroke är livshotande och kräver omedelbar uppsökning av vård.

Symtom som kan tyda på stroke är:

Cerebral pares

Förkortas som CP. Sjukdomen beror på att hjärnan har fått en skada innan två års ålder eventuellt innan födseln eller under förlossningen. Sjukdomen finns kvar hela livet. Dock går det inte att avgöra om barnet har CP förens fyra års ålder.

Symtomen som kan tyda på cerebral pares:

Multipel Skleros

MS är en sjukdom i centrala nervsystemet det vill säga i hjärnan och ryggmärgen. Sjukdomen pågår i många år. Det går inte att bli helt återställd men med hjälp av läkemedel går det att bromsa sjukdomsförloppet och lindra besvären. Sjukdomsförloppet kan variera. MS delas i fyra olika faser.

  1. MS med skov – första fasen
  2. MS med skov – andra fasen
  3. MS utan skov
  4. Godartad MS

Vanligaste symtomen vid MS. Dock är dessa symtomen vanliga och kan även bero på andra saker än MS.

Multipel skleros är en sjukdom i det centrala nervsystemet. Sjukdomen pågår i många år och kan exempelvis börja med att du ser sämre eller får förändrad känsel i arm eller ben. Det går inte att bli helt återställt men det finns läkemedel som bromsar sjukdomsförloppet och lindrar besvären.

Det finns fyra olika faser av MS

Nedan förklara vi fyra olika faser som MS kan förekomma i.

MS med skov – första fasen

Det vanligaste är att man får skovformad MS. Besvär som återkommer periodvis som kallas för skov. Skov kan vara i några dagar till fler månader. Mellan skoven får man vanligtvis inga besvär. Symtomen du får under skoven kan gå tillbaka helt eller delvis.

MS med skov – andra fasen

Det är vanligt att efter 10–15 år med sjukdomen blir man sämre även mellan skoven. Det innebär att andra fasen som kallas sekundär progressiv MS börjat. Under andra fasen kan du fortfarande få skov.

MS utan skov

Den här formen kallas för primär progressiv MS och är den ovanligare form av MS där man inte får några skov alls. Istället ökar dina besvär långsamt och gradvis med sjukdomens gång. Knappt var 5e person med MS har den här typen.

Godartad MS

Cirka var 5e person med MS har den här formen. Denna fas innebär att om man trots många år av sjukdomen inte får några besvärande symtom. För att få diagnosen godartad MS ska du haft sjukdomen i många år för att se tillbaka och utvärdera sjukdomsförloppet.

Symptomen vid Multipel Skleros

Symtomen är vanliga och kan även bero på andra sjukdomar än MS. Eftersom det är olika områden av det centrala nervsystemet som påverkas så kan man få besvär till olika delar av kroppen. Här har vi en lista på de vanligaste symtomen:

Eftersom MS är en sjukdom som påverkar olika områden i centrala nervsystemet får man därför fler olika symtom.

Det uppstår inflammation i nerverna på grund av att immunförsvarets vita blodkroppar angriper myelinet. Myelinet är fettämne som agerar om isolering runt nervtråden för att impulsen mellan hjärnan och kroppens olika delar. Symtomen som uppstår beror på vilka nervtrådar som blir inflammerade.

Inflammation på nervtrådar kan läka efter skov på några veckor det är då symtomen försvinner. Det kan bildas ärr som inflammationen inte läker på rätt sätt. Det är just dessa ärr som gett sjukdomen dess namn då Multipel Skleros betyder ”många förhårdnader”.

Vad beror Multipel Skleros på?

Orsaken är dessvärre inte känd. Ungefär var femte person som har MS har en nära genetisk släkting som också har sjukdomen. Kombinationen av vissa arvsanlag ökar risken men det finns särskilt arvsanlag som gör att du får MS.

Behandling

Läkemedel som finns kan bromsa sjukdomsförloppet eller lindra besvären men inte ta bort sjukdomen helt.

De förebyggande bromsläkemedel som finns registrerade i Sverige och används för MS-behandling är följande:

Dessa läkemedel påverkar immunförsvaret och dämpar inflammationen i centrala nervsystemet. Läkemedel finns som sprutor, dropp eller tabletter. Behandlingar vara i flera år. Läkemedel minskar antal skov och dämpar utbredningen av förändringarna i nervsystemet vid MS med skov.

neuropsykiatiska funktionsnedsättningar assistansmatchning

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar förkortas NPF och här kan du läsa vad det innebär.

Det heter neuropsykiatriska funktionsnedsättningar då hjärnan och nervsystemet bearbetar informationen på ett annorlunda sätt.

Till de vanligaste neuropsykiatriska diagnoserna hör ADHD, autism och Tourettes syndrom. Dessa diagnoser har några saker gemensamt att de är beteendediagnoser. Det innebär att de ställt utifrån personens beteende och inte av någon medicinsk orsak.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar innebär ett annorlunda tankesätt. Man tänker, löser problem och hanterar information på ett annat sätt. Det är inte ovanligt att fler diagnoser kan förekomma samtidigt.

Därför är det väldigt viktigt att omgivningen har en förståelse för det och behöver även anpassa sig till de behov personen har i vardagen för att vardagen ska fungera.

Symtomen vid NPF

Det är inte ovanligt att alla kan ha svårt att fokusera ibland eller att man glömmer bort tiden som man skulle passa. Men det är då när dessa hinder kraftigt påverkas ens vardag eller att personens utveckling och möjligheter att fungera i samhället försvåras som det handlar om funktionsnedsättning. Här är några punkter av svårigheter som kan tyda på NPF:

Att få en diagnos

För att få diagnosen om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning så måste ett antal kriterier uppfyllas. Det är inte ovanligt att man har stora behov av förståelse och anpassning trots att alla kriterier inte är uppfyllda.

Orsaker till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Bakomliggande orsaker till neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det finns två olika grunden till det. Det ena är att det kan vara ärftligt. Forskning hävdar att det finns en ärftlig tendens för att utveckla NPF. Dock så finns det faktorer som kan öka risken för neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det kan vara att komplikationer under förlossningen, för tidig födsel eller påfrestningar under graviditeten.

Andra faktorer kan vara näringsbrist i moderkakan eller tidig hjärnhinneinflammation.

Dålig uppväxtmiljö kan inte orsaka NPF däremot kan det förvärra problemen. Det funkar även åt andra hållet. Att en bra miljö, trygg familj, förstående lärare, vänner och chefer underlättar och minskar symtomen och gör det lättare att klara sig i vardagen med funktionsnedsättningen.


linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram