Intellektuella funktionsnedsättningar

Här kan du läsa en sammanställning om intellektuella funktionsnedsättningar vad det innebär i praktiken.

Diagnosen innebär att du har svårt att förstå och lära sig saker. Med rätt verktyg och rutiner kan man underlätta sin vardag även om diagnosen påverkar hela ens liv. Intellektuella funktionsnedsättning kallas även för utvecklingsstörning eller kognitiv funktionsnedsättning.

Det är väldigt vanligt att förutom att ha Intellektuella funktionsnedsättning även epilepsi, CP (cerebral pares). Det kan även vara andra funktionsnedsättningar så som autism eller nedsatt syn. Det är inte heller ovanligt med hjärtproblem, depression, sömnstörningar, ätstörningar och fetma.

Vad är Intellektuella funktionsnedsättning?

I grunden innebär det att barnet har en nedsatt intelligens men även sämre förmåga i minst två av följande områden:

• Den teoretiska förmågan, hur barnet klarar av att läsa, skriva, räkna eller annat som man lär sig i skolan.
• Den sociala förmågan, hur barnet umgås med andra.
• Den praktiska förmågan, hur barnet klarar av de dagliga uppgifterna så som att tvätta sig, klä sig och äta.

Det finns tre nivåer av intellektuella funktionsnedsättningar

1. Vid lindrig intellektuell funktionsnedsättning innebär att personen klarar av det mesta själv men behöver hjälp med vissa praktiska saker. Det kan vara att sköta sin ekonomi.
2. Vid måttlig intellektuell funktionsnedsättning kan personen oftast prata och förstå sådana saker som är enkla och som hänger ihop med vardagen. Den hjälpen som man behöver är att man får hjälp med kläder, mat, tid och ekonomi. Personen behöver människor i hens närhet som ser till att allt funkar och personen mår bra.
3. Vid svår intellektuell funktionsnedsättning kan inte personen prata utan visar sina känslor med kroppen, rösten eller ansiktsuttryck. Personen behöver hjälp med det mesta i sin vardag.

Hur visar intellektuell funktionsnedsättning sig?

Om barnet har den lindriga intellektuella funktionsnedsättningen kan det märkas som tidigast i skolåldern då det ställt högre krav på barnet.

Har barnet den måttliga eller svåra graden så märkt det tydligt under spädbarnsåren och påverkar barnets utveckling. Det är inte ovanligt att barn med svår intellektuell funktionsnedsättning har andra funktionsnedsättningar. I kombination med svårt rörelsehinder kallas det flerfunktionshinder.

Om barnet har endast den intellektuella funktionsnedsättningen kan utvecklingen ske på ett liknande sätt som andra barn inom vissa områden. Det kan vara rörelseförmågan, tankeförmågan, språk, förmåga att vara social och utrycka sina känslor. Utvecklingen sker dock långsammare och inte lika långt som hos andra barn.

Orsaker till intellektuell funktionsnedsättning.

Det finns väldigt många orsaker till att intellektuell funktionsnedsättning uppstår. Orsaken påverkar graden av funktionsnedsättningen.

Här är några orsaker:

• Ärftlighet

Om båda föräldrar har vissa skador på olika gener får barnet därför en den skadade genen i dubbelupplaga vilket kan leda till olika sjukdomar som i sin tur kan ge en funktionsnedsättning.

• Orsaker under fostertiden

Under fosterstadiet kan det uppstå skador i celldelningen då kan fostret få för många eller för få kromosomer. Den vanligaste kromosomavvikelsen som leder till Downs Syndrom då barnet har en kromosom för mycket.

• Skador under förlossningen

Ett exempel som kan vara orsaken att barnet få hjärnskada är syrebrist före eller under förlossningen. Det kan orsakas av problem med moderkakan eller navelsträngen.