Diagnoser kan vara medfödda eller uppkommit på grund av skada eller sjukdom.
Rörelsehinder påverkar kognition, perception, kommunikation, grov eller finmotorik. Det finns olika typer av rörelsehinder det kan vara ryggmärgsbråck, muskelsjukdomar, reumatism, förvärvad hjärnskada och sällsynta hälsotillstånd.
Det finns stora variationer bland olika diagnoser inom rörelsehinder. Det kan vara delar av kroppen till att hela kroppen är påverkad. Rörelsehinder betyder inte nödvändigtvis att man är i behov av att sitta i en rullstol utan innefattar all motorik. Rörelsehinder kan innefatta finmotoriska svårigheter vilket gör att man inte kan samordna olika rörelser eller ha den påverkan på motoriken som krävs för att kunna äta, svälja eller tala. Rörelsenedsättningar kan finnas med eller utan påverkan på hjärnan.
Det är inte ovanligt att rörelsehindret påverkar talet. Det kan bli fördröjning i både tal och svar. Om motoriken är påverkad kan det resultera att talet blir otydligt eller långsamt. Förmågan att formulera sig eller hitta rätt ord kan vara drabbad. Det finns även fall där rörelsehindret är kombinerat med en eller fler andra funktionsnedsättningar så påverkas språkutvecklingen även av dessa.
Flerfunktionsnedsättning innebär att en person har en kombination av rörelsenedsättning och intellektuell funktionsnedsättning men även ett eller flera tilläggsproblem. Här är en lista på olika tilläggsproblem:
Flerfunktionsnedsättning innebär att förmågan att kommunicera, förstå och kunna röra på sig självständigt är mycket begränsade. Därför har omgivningen en avgörande roll när det gäller att ge personerna som har flerfunktionsnedsättning en god livskvalitet.
Det finns många olika diagnoser inom rörelsehinder och flerfunktionshinder. För att förstå vilka de är och vad dessa innebär har vi samlat en kortare sammanställning på de vanligaste diagnoserna.
Vid diagnosen Cerebral Pares påverkas rörelseförmågan. Diagnosen beror på att hjärnan har fått en skada någon gång innan två års ålder. Det kan ha varit innan födseln, under förlossningen eller senare. Besvären som diagnosen orsakar finns kvar hela livet. Dock kan symtomen lindras genom behandling eller träning.
Ryggmärgsbråck är en medfödd skada i ryggmärgen som oftast leder till rörelsehinder. Skadan uppstår under tredje eller fjärde veckan i graviditeten. Bråket är en utbuktning från ryggen som består av ryggmärg, ryggmärgshinnor och nervtrådar som hamnat utanför ryggraden i en så kallad bråcksäck.
Vanligaste symtomen:
Om bråcket sitter högre upp på ryggraden är det även vanligt med följande symtom:
